Nyheter

Karin Forsekes utredning om breddad kulturfinansiering kan få betydelse även för det flytande kulturarvet

BHRF framhåller att kulturarv inte bara handlar om byggnader och miljöer på land. Även historiska båtar och fartyg, varvsmiljöer, hantverkskunnande, brukande och ideellt engagemang är levande delar av vårt gemensamma kulturarv. Foto: Martin Prieto Beaulieu
BHRF framhåller att kulturarv inte bara handlar om byggnader och miljöer på land. Även historiska båtar och fartyg, varvsmiljöer, hantverkskunnande, brukande och ideellt engagemang är levande delar av vårt gemensamma kulturarv. Foto: Martin Prieto Beaulieu

BHRF har tidigt lyft behovet av att också historiska skepp och båtar (fartyg), varvsmiljöer och det ideella bevarandearbetet omfattas när framtidens finansieringslösningar för kulturen nu ses över.

Regeringen tillsatte 2025 en särskild utredning om en breddad finansiering av kulturområdet. Till särskild utredare utsågs Karin Forseke. Utredningen ska redovisa sitt betänkande i maj 2026 och har i uppdrag att lämna förslag som kan stärka kulturinstitutionernas och kulturlivets möjligheter att nå de kulturpolitiska målen genom bredare finansiering.

Viktig fråga för BHRF

För Båthistoriska Riksförbundet är detta en betydelsefull process. BHRF tog tidigt kontakt med utredaren för att lyfta fram att det flytande kulturarvet måste ses som en självklar del av det allmännyttiga ändamålet kultur. Vid ett digitalt möte i januari 2026 betonade vi ytterligare det svenska flytande kulturarvets betydelse, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv, samt vad BHRF och medlemsorganisationerna kan bidra med när det gäller att bevara, bruka och tillgängliggöra detta kulturarv.

BHRF har i dialogen framhållit att kulturarv inte bara handlar om byggnader, institutioner och fasta miljöer på land. Även historiska skepp och båtar (fartyg), varvsmiljöer, hantverkskunnande, brukande och ideellt engagemang är levande delar av vårt gemensamma kulturarv. Därför är det viktigt att framtida regler för gåvor och andra finansieringsformer utformas så att också organisationer inom det flytande kulturarvet kan omfattas.

Två frågor i fokus

Utredningen behandlar två centrala frågor. Den ena gäller hur regelverket om skattereduktion för gåvor kan utvidgas så att även organisationer som främjar eller bedriver kulturell verksamhet kan godkännas som gåvomottagare. Den andra gäller hur ett så kallat matchningssystem kan och bör utformas, alltså ett system där det offentliga förstärker privata monetära gåvor. Regeringen har samtidigt betonat att arbetet ska bedrivas i nära dialog med myndigheter, kulturaktörer, civilsamhällesorganisationer och privata finansiärer, och att internationella förebilder ska tas till vara. Utredaren ska också föra dialog med den parallella utredningen om kultursponsring, eftersom frågorna hänger nära samman.

Möjlighet att bredda synen på kulturarv

För BHRF handlar frågan ytterst om att bredda förståelsen av vad kultur är och vad som bör kunna omfattas av framtida finansieringsmodeller. Det flytande kulturarvet bär på stora kulturhistoriska, sociala och pedagogiska värden, men hamnar ofta utanför de etablerade systemen. Om utredningen leder till mer ändamålsenliga regler kan det på sikt skapa bättre förutsättningar för att långsiktigt bevara och utveckla detta kulturarv i hela landet.

När utredningen överlämnas till regeringen i maj kommer BHRF att följa processen noga.

/Martin Prieto Beaulieu

Faktaruta: Om utredningen

Kulturminister Parisa Liljestrand (M). Foto: Regeringskansliet Foto: Regeringskansliet
Kulturminister Parisa Liljestrand (M). Foto: Regeringskansliet

Regeringen tillsatte 2025 en utredning om en breddad finansiering av kulturområdet. Karin Forseke utsågs till särskild utredare. Utredningen ska redovisas i maj 2026.

Utredningen ska lämna förslag om:

  • hur regelverket om skattereduktion för gåvor kan utvidgas så att även organisationer som främjar eller bedriver kulturell verksamhet kan omfattas
  • hur ett så kallat matchningssystem, där det offentliga förstärker privata gåvor, kan och bör utformas.

Utredningens uppdrag:

  • att stärka kulturinstitutioners och kulturlivets möjligheter att nå de kulturpolitiska målen genom breddade finansieringsmöjligheter
  • att ta del av internationella förebilder
  • att arbeta i nära dialog med berörda myndigheter, kulturaktörer, civilsamhällesorganisationer och privata finansiärer
  • att föra dialog med den utredning som analyserar frågan om kultursponsring, eftersom frågorna hänger samman.

Expertgrupp
Regeringskansliet har också beslutat om vilka experter som ska stödja utredningen. I expertgruppen ingår:

  • Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst
  • Maria Eka, chefsrådman
  • Lovisa Hamrin, ordförande i Herenco och Hamrin Foundation
  • Sören Lillkung, VD för Svenska Kulturfonden
  • Cristina Ljungberg, filantrop
  • Benny Marcel, ordförande i Konstnärsnämnden och tidigare fonddirektör
  • Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige
  • Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan
  • Stephan Tolstoy, rådgivare.

Läs mer om utredningen här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/utredning-ska-foresla-incitament-for-att-bredda-kulturomradets-finansiering/

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) och den särskilda utredaren Karin Forseke vid pressträffen på Vasamuseet den 16 juni 2025. Foto: Regeringskansliet.
Facebook
Twitter
LinkedIn
WhatsApp