BHRF:s samlade påverkansarbete har gett effekt. Riksdagsledamoten och kulturutskottets ordförande Mats Berglund (MP) har nu ställt en skriftlig fråga till kulturminister Parisa Liljestrand (M) om regeringens åtgärder för att rädda det flytande svenska kulturarvet.

I mars i år bjöd BHRF in Mats Berglund, i sin roll som kulturutskottets ordförande, till båtmässan Allt för sjön i Stockholm och visades runt hos några av våra medlemsorganisationer: Sail Yacht Society (SYS), Motor Yacht Society (MYS), Veteranbåtsföreningen och Träbåtsbyggarnas Riksorganisation (TBR). Vid ett samtal på mässan redogjorde BHRF:s ordförande Dan Thorell för vår strategi och vår oro över att det flytande kulturarvet i dag saknar ett tydligt skydd.

Under Almedalsveckan i Visby deltog BHRF genom styrelseledamoten Martin Prieto Beaulieu i ett seminarium arrangerat av Transporthistoriskt Nätverk (ThN), där flera politiker medverkade. Inom ramen för kampanjen ”Bevara oss väl” diskuterades återigen behovet av ett stärkt skydd för det rörliga kulturarvet, BHRF samverkar mycket nära med övriga organisationer inom ThN i dessa frågor.

Därefter har vi inlett en dialog med Transportstyrelsen (TS) om vad som kan göras inom ramen för nuvarande lagstiftning och förordningar för att underlätta exempelvis för organisationer som arbetar för att bevara och nyttja historiska skepp och båtar.. Det är BHRF:s uppfattning att det inom ramen för gällande regelverk går att göra undantag för exempelvis administrativa avgifter. Sådana undantag är av synnerlig vikt och till fördel för investeringar avseende åtgärder för bevarande, säkerhet och miljö för att säkerställa att äldre fartyg ska kunna bevaras och så långt det är möjligt, kunna fortsätta att verka och användas utan att deras kulturhistoriska värde äventyras. 

En viktig målsättning för arbetet är att det i största möjliga utsträckning fortsatt ska vara förenligt med bevarandet av fartygens äldre teknik och utförande. För att uppnå detta krävs även satsningar på kunskapsöverföring och utbildning inom området. Detta förutsätter i sin tur tillgång till kompetens rörande äldre material och metoder. BHRF och TS är här överens om en fortsatt fördjupad dialog/samverkan.

BHRF:s vice ordförande Axel Wenblad har också varit i kontakt med utredaren för utredningen om “En breddad finansiering av kulturområdet” och erbjudit sig att framföra våra synpunkter kring finansieringen av det maritima kulturarvet. Sedan tidigare har vi en löpande dialog med SMTM – som efter årsskiftet blir Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria – särskilt med Sjöhistoriska museet och Marinmuseet, bland annat i övergripande policyfrågor om bevarande, brukande och finansiering.

BHRF har under året också lämnat yttranden i två viktiga frågor. Dels över Region Stockholms plan att placera ett teknikhus på Långholmen – en åtgärd som enligt oss hotar Heleneborgs Båtklubbs verksamhet vid Pålsundet, en av Sveriges mest levande maritima kulturmiljöer. Dels ett särskilt utlåtande till stöd för Motor Yacht Society (MYS) förvärv av M/Y Lilian, ett unikt skepps- och varvshistoriskt kulturarv. I yttrandena betonar vi behovet av systematiskt hänsynstagande och långsiktig (sektorsöverskridande) samverkan mellan berörda nationella myndigheter, museer och civilsamhällets aktörer, samt efterlyser ett anpassat regelverk  som möjliggör  bevarandet av det rörliga kulturarvet.

Nyligen deltog styrelseledamoten Fredrik Leijonhufvud, nybliven doktor, i den nordiska konferensen om klinkbåtstraditionen i Finland, där 130 personer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Island, Färöarna, Irland och USA samlades för att stärka det nordiska samarbetet kring detta UNESCO-listade immateriella kulturarv. BHRF betonar behovet av att vidareutveckla det nordiska samarbetet.

Som medlem i European Maritime Heritage (EMH) verkar BHRF för ett närmare europeiskt Internationellt samarbete. Som medlem i European Maritime Heritage (EMH) verkar BHRF för ett närmare europeiskt samarbete kring det maritima kulturarvet. Vår ambition är att bidra till harmoniserad lagstiftning inom EU – så att regler för bevarande, brukande och säkerhet bättre tar hänsyn till historiska fartyg och traditionellt båthantverk – samt att stärka kunskapsutbyte, gemensamma standarder och samverkansprojekt mellan länder, museer och civilsamhällets organisationer. Målet är att göra det enklare att bevara, restaurera och använda äldre fartyg över nationsgränserna, utan att tumma på säkerhet eller kulturhistoriska värden.

Ovanstående exempel  illustrerar BHRF:s samlade ansträngning att lyfta våra frågor på alla nivåer och komma närmare ett bättre skydd och stöd för det omfattande ideella arbete som bedrivs i våra medlemsorganisationer. BHRF består idag av 34 organisationer som representerar bredden av det flytande kulturarvet – från allmogebåtar och fritidsbåtar till större fartyg – och rymmer både det materiella och, inte minst, det immateriella kulturarvet. Vi arbetar utifrån en gemensam utvecklingsplan – BHRF:s plan för bevarande och utveckling av det flytande kulturarvet, antagen av BHRF:s ordförandekonferens 2024. 

BHRF:s ordförande Dan Thorell betonar att de ideella krafter som idag bevarar äldre båtar och skepp främst gör det med ambitionen att fartygen fortsatt ska vara sjögående.

Det krävs därför insatser för att vidmakthålla kunskap och förmåga, inte minst finansiell förmåga, att bevara vårt flytande kulturarv, en del av det rörliga kulturarvet. För att nå framgång behövs ett regelverk som stödjer ett systematiskt hänsynstagande med inriktning mot långsiktig samverkan mellan berörda myndigheter, museer och civilsamhällets aktörer. 

Nu är frågan om stärkt skydd för det rörliga och flytande kulturarvet formellt lyft i riksdagen genom den skriftliga frågan:

”Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att rädda det flytande svenska kulturarvet?”

Enligt riksdagens regler ska frågan besvaras skriftligen senast 2025-10-29

Läs den skriftliga frågan 2025/26:115 av Mats Berglund (MP) här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/det-rorliga-och-flytande-kulturarvet_hd11115/

/Martin Prieto Beaulieu

Not: 2017 uppmanade en bred riksdagsmajoritet regeringen att skyndsamt pröva hur lagstiftningen kan stärka skyddet för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick uppdraget och redovisade 2018 rapporten Det rörliga kulturarvet (KU2017/00942/KL), där ett av förslagen var att införa en ny hänsynsregel i kulturmiljölagen.