Sverige har ett rikt båt- och skeppshistoriskt kulturarv som till största del förvaltas av ideella krafter och med privata medel. Det saknas idag särskild lagstiftning som skyddar bredden av det rörliga kulturarvet och såväl regering som riksdag har agerat för att ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet, så här långt utan resultat.

Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) arbetar för ”att främja förståelsen för och bevarandet av äldre båtar och skepp (fartyg)”, se vidare BHRF:s hemsida, https://bhrf.se/ . Verksamheten utgår från BHRF:s utvecklingsplan https://bhrf.se/wp-content/uploads/2024/11/BHRF-utvecklingsplan-2024-slutlig.pdf .

I Sverige har vi en stark tradition av att utveckling av lagstiftning, ekonomiska reformer etc. ska vara kunskaps-/faktabaserade.

För att säkerställa att tillgängliga resurser används där de gör största samhällsnytta måste verksamheten involvera alla berörda aktörer i samhället. Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) genomför en förstudie/kartläggning i samråd och dialog med Statens Maritima och Transporthistoriska Museer (SMTM) och med ekonomiskt bidrag från Riksantikvarieämbetet. Syftet är att kartlägga och analysera det svenska flytande (maritima) kulturarvet för att skapa ett kunskapsunderlag som kan vägleda framtida beslut om bevarande och utveckling.

Med maritimt kulturarv menar vi det kulturarv som har anknytning till sjöfart . Begreppet omfattar i vår studie alla typer av fartyg, utrustning och deras användning, oavsett storlek byggnadsmaterial och framdrivningssystem samt hantverk och kunskaper som behövs för att bevara och bruka det flytande kulturarvet – ett immateriellt maritimt kulturarv. Här ingår således allt från äldre traditionsfartyg, allmogebåtar, örlogsfartyg, nyttofartyg eller fritidsbåtar men även fartyg m.m. i utställningar som tagits ur drift.

Inledningsvis söker och sammanställer vi information på en övergripande nivå genom organisationer som är verksamma inom området. Det kan handla om allt från centrala-, regionala- och lokala myndigheter, kanotklubbar, skepps- och båthistoriska-föreningar, segelfartygsföreningar, ångbåtsföreningar båtbyggare och varv, utbildningar, museer och utställningar med samlingar inom området. Kort sagt organisationer verksamma såväl avseende det materiella som det immateriella maritima kulturarvsarbetet.

En första fas är genomförd där Regeringskansli och ett antal centrala myndigheter har svarat på frågan om myndigheten har någon roll, uppdrag, ansvar, kompetens och/eller resurser inom ramen för det maritima kulturarvet.

Kartläggningen är ett viktigt första steg för att skapa en samlad bild av det flytande kulturarvet och lägga grunden för framtida fortsatta studier. Genom att identifiera förutsättningar och utmaningar skapar vi möjligheter att bevara och utveckla det maritima kulturarvet för kommande generationer.

Förstudien/kartläggningen kommer att resultera i:

• En rapport som beskriver status för det flytande kulturarvet och dess underkategorier samt övergripande identifierar legala, tekniska och ekonomiska förutsättningar och utmaningar.
• Information om projektets resultat på BHRF:s hemsida (Båthistoriska mötesplatsen).
• Ett slutseminarium där projektets resultat sprids och diskuteras.

Projektgruppen består av förbundsordförande Dan Thorell (projektledare) och de representanter som medlemsorganisationerna utsett samt nationella och internationella experter som kommer att delta i delar av arbetet.

BHRF:s kontaktnät är stort men inte heltäckande så vi behöver hjälp. Har ni tips på organisationer som passar in på beskrivningen ovan så vore vi tacksamma om ni skriver in organisationens namn, kontaktperson, mailadress och telefonnummer i ett mail till ordforande@bhrf.se .

Representanter från andra organisationer inom ”intressesfären” inbjuds att medverka/adjungeras till projektet.