Seglingstradition i levande historia
För den som är intresserad av det flytande kulturarvet är ett besök i Karlskrona ett måste. I den gamla örlogsstaden känns historiens vingslag. Centralt på Stumholmen ligger Marinmuseum med sina museibåtar. Vid museet finns Slup- och Barkasskjulet, som inrymmer en utställning om marinens slupar och barkasser. Det är också hem för Carlskrona Båteskader (CBE), en förening med djupa rötter i den svenska flottans seglingstraditioner.
Slup- och Barkasskjulet är ett självklart besöksmål för alla båt- och historieintresserade. Inne i byggnaden finns en utställning och ett varv för förvaring och underhåll av båtarna. Vid bryggan utanför ligger tre barkasser, som fortfarande är i bruk av Carlskrona Båteskader, en av landets äldsta båtklubbar.
Carlskrona Båteskader (CBE) – Ett historiskt segelsällskap
CBE grundades 1867 som en sammanslutning av officerare inom den svenska flottan, med syfte att träna och kappsegla med flottans barkar. På den tiden var flottan i hemmafarvattnen begränsad, vilket ledde till ett behov av extra seglingsträning. Genom att använda barkarna kunde officerarna förbättra sina segelfärdigheter och genomföra signalövningar, både under tjänst och fritid. CBE är det tredje äldsta segelsällskapet i Sverige och har sedan starten fortsatt att främja seglingskonsten.
Skeppsbåtarnas betydelse för flottan
Under 1800- och 1900-talen spelade skeppsbåtar en viktig roll inom flottan. De användes för olika uppgifter som transport av manskap och materiel, och de byggdes enligt specifika ritningar i trä, till skillnad från allmogebåtar. Skeppsbåtar delades upp i olika typer, såsom storbåtar, barkasser och slupar, men också specialiserade båtar som travalibåtar och avisobåtar.
CBE:s barkasser och deras roll idag
Efter 1992, när Stumholmen upphörde att vara militärt område, blev Slup- och Barkasskjulet en del av Marinmuseum. Barkarna, som tidigare spelade en avgörande roll för flottans träning och transport, blev seglande museibåtar och seglas nu endast av medlemmar i CBE. Idag är sällskapet öppet för alla som vill bevara det gamla arvet av seglande skeppsbåtar.
En av de viktigaste båttyperna för CBE:s kappseglingar är barkassen, en stor skeppsbåt som på sin tid användes för både transport och landstigning, ibland utrustad med kanoner och segel.
På utställningen kan besökare på nära håll se hur dessa båtar, med sin imponerande konstruktion, fortfarande används i kappseglingar – ett starkt vittnesmål om deras robusthet och elegans. Dessa barkasser är en central del av föreningens verksamhet och ett arv från flottans tidigare användning.
Historien om Falken – Ett kappseglingsfartyg med lång tradition
Bland de barkasser som CBE fortfarande seglar finns Falken, en skeppsbåt med en imponerande historia. Falken tros ha tillhört linjeskeppet Försiktigheten (II), ett fartyg som tjänstgjorde fram till 1871 och höggs upp 1876. Det är sannolikt att CBE tog över Falken när Försiktigheten huggits upp, och sedan dess har Falken varit en del av deras kappseglingsflotta.
Att Falken har varit i aktiv tjänst som kappseglingsbåt i minst 147 år gör den till ett unikt stycke seglande historia. Med lite tur kan besökare se Falken segla in i hamnen – en levande påminnelse om seglingens historiska arv. Utan motor för Falkens besättning in båten till bryggan, tar ner seglen, samlar ihop all utrustning och för in allt i Slup- och Barkasskjulet – en noggrann och traditionsenlig process.
Slup- och Barkasskjulet – Ett kulturarv i användning
Slup- och Barkasskjulet, som byggdes under 1780-talet, har genom åren haft många funktioner, men idag är det en central plats för att bevara och underhålla historiska skeppsbåtar. Det är inspirerande att se hur byggnader som denna, med århundraden av historia bakom sig, fortfarande är i full användning för att föra vidare maritimt hantverk.
Ett levande maritimt arv
Ett besök på Carlskrona Båteskader och Slup- och Barkasskjulet är en unik möjlighet att uppleva ett levande maritimt arv. Genom CBE:s arbete lever flottans seglingskonst vidare, och båtar som Falken fortsätter att bära Sveriges maritima historia ut på vattnet.
Martin Prieto Beaulieu
Tipsar även om att besöka:
Denna artikel publiceras först i tidningen Båtklassiker Tidskrift för nordisk båtkultur Nr 1 2025
