Alla goda ting är tre! Historien om Vi Tre berör genom sitt spännande ursprung, sin dramatiska historia och sin lovande framtid – från utställningsstjärna, tävlingsvinnare och reklampelare för ny teknik till ett stillsamt båthusliv i skärgården och ett nästan fullständigt försvinnande i Fyrisån. Att sedan 2001 är Vi tre tillbaka i vattnet handlar inte bara om tur, utan om ritningar, tålamod, hantverk och framför allt omtanke: följ med in i berättelsen om C.G. Petterssons tidiga fullträff, familjen Landelius och Anders och Carolina, som gav och ger Vi Tre ett nytt liv med respekt för hennes ursprungliga idé.

Kulturgärningen: när en båt får tillbaka sin värdighet

När Anders Grahn fick syn på Vi Tre i roslagsskogen 1991 var hon, enligt honom, ”verkligen illa medfaren” – efter omkring 20 år på land, länge utan täckning, med stora brister i skrovet och många saknade beslag. Ändå syntes både kvaliteten och potentialen: hon var välbyggd, och till och med några av de fasettslipade salongsfönstren var fortfarande hela.

För 8 000 kronor blev Anders ny ägare. Det som följde var inte en “fix” utan ett tioårigt återställande. Nyckeln kom tidigt: efter efterforskningar på Sjöhistoriska museet hittades originalritningarna – ovanligt detaljrika – som både bekräftade att det rörde sig om en tidig CGP-konstruktion och gav ett facit för vad båten skulle vara.

Renoveringen inleddes praktiskt: Vi Tre fraktades till ett varv i Norrtälje och plockades isär. Skrovet visade sig vara värre än man först trott. Bärande delar krävde omfattande insatser: spant, köl och delar av bordläggningen i botten fick renoveras eller ersättas.

Samtidigt fanns mycket att rädda. Den förra ägaren hade förvarat komponenter i en lada – exempelvis lådor under sofforna med specialgjutna handtag, roder och rorkult. Med Anders bakgrund som möbelsnickare kunde inredningen bearbetas metodiskt och varsamt: fribord, bänkar och delar av salong och detaljer kunde i flera fall restaureras och behållas.

Det som saknades – beslag och funktionella detaljer – återskapades med ritningen som facit. Rattstativ och manövertavla tillverkades efter originalunderlaget, och båtens ursprungliga, sinnrika reglageprincip (frikoppling och omställning) kunde förstås och återges. Anders uppskattar arbetsinsatsen till över 4 000 timmar.

År 2001 visades Vi Tre på båtmässan i Älvsjö. Den första sjösättningen efter restaureringen gick lugnt: “inte mycket vatten kom in i båten.” Och i kölvattnet av återkomsten började även historiken växa – släktingar och tidigare ägare hörde av sig och bidrog med fler uppgifter och fotografier.

Hans (Anders Grahn red anmärkning) renovering av Vi tre förtjänar icke bara beundran och tacksamhet för en bevarad kulturskatt. Ett ordentligt kulturstipendium vore också på sin plats, skrev Gunnar och Åsa Fritz-Crone i boken, C.G. Pettersson – legendarisk båtkonstruktör, år 2003.

Ett levande kvitto: “sjöstyv liten kryssare” i dag

Anders Grahn och hans sambo Carolina Tönnerstrand berättar:

“Vi Tre har tjänat oss väl under många år som en sjöstyv liten kryssare på våra resor i skärgården och Mälaren. År 2006 fick Vi Tre återigen göra kanalresan upp till Smedjebacken, genom de 26 slussarna. Under resan fick vi kontakt med Helge Andersson i Västerås, vars farfar var Fridolf Andersson i Skägga. Vi har åkt på många klubbträffar med CGP Sällskapet och MYS. Båten står sig än idag, den är lättmanövrerad, går stabilt i vattnet och är mycket trevlig att uppleva skärgården och Mälaren i.”

Här blir kulturgärningen synlig: båten är inte bara “räddad” – den är tillbaka i sitt rätta element, brukad och begriplig.

Vi Tre: båtens egen berättelse (1906–i dag)

År 1906 fick C.G. Pettersson i uppdrag av kamrer Conrad Landelius att konstruera motorbåten Vi Tre. Båten byggdes på Gustaf Ericssons Automobilfabrik (GEA) i Liljeholmen där C.G. Pettersson var varvschef. I april 1907 färdigställdes hon och registrerades i Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSSS), där hon stod inskriven under åren 1907–1918.

Familjen Landelius var en liten familjetrio: Conrad och Georgina Landelius med dottern Elsa. Namnet Vi Tre anspelade på dem – och familjen hade dessutom redan en mindre motorbåt med samma namn innan den nya salongsbåten beställdes. Landstället vid Skägga/Västra Skäggaviken på Värmdö blev båtens tidiga hemmahamn.

Utställningsbåt 1907: modernitet i mahogny

Vi Tre sjösattes lagom till Automobil- och motorbåtsutställningen 1907 på Kaptensudden i Djurgården, Stockholm, där hon ingick i en serie om sju båtar från GEA. I Ny tidning för idrott beskrevs hon som “en särdeles prydlig salongsbåt af mahogny på ekspant”.

1908: tävlingsvinnare med guldplaketter

År 1908 publicerade Svenska Seglaren en ritning av Vi Tre med den berömda bildtexten:

“Motorbåten Vi Tre tillhör de främsta av CGP:s berömda konstruktioner… elegant, snabb och sjöstyf… och eröfrade detta år både Kungliga Automobilklubbens och Svenska Motorklubbens guldplaketter.”

Landelius deltog med Vi Tre i ett flertal motorbåtstävlingar, där båten vann priser och uppmärksammades. De historiska priserna fick senare ett efterliv: plaketter och prisminnen, som i dag finns i Anders och Carolinas ägo, skänktes till de nuvarande ägarna av Landelius dotter-dotter-son Lars Öhrstedt samt av Inga-Britt Eklund – syster till Helge Andersson, vars farfar Fridolf Andersson i sin tid skötte Vi Tre åt familjen Landelius vid Västra Skäggaviken.

Tekniken som blev reklam

Vi Tre förekom även i reklamannonser – bland annat för AGA:s dissousgasbelysning och för sin reversatormotor (ursprungligen en 2-cylindrig reversatormotor). Motorbåten var en scen där moderniteten visade upp sig själv: ljus, maskineri och bekvämlighet.

Vardagsliv, ägarbyten och kanalresan 1956

I Västra Skäggaviken hade Vi Tre eget båthus och sköttes av Fridolf Andersson, som även skötte telegrafstationen i Skägga.

Båten låg kvar i sitt båthus till cirka 1940, då Birger Wallin blev ägare. Wallin hade henne i Årstavikens Segelsällskap (ÅSS) fram till 1949, då hon såldes till Karl Andersson. Samma år försågs hon med en Chevrolet bilmotor av årsmodell -28. År 1956 gjordes kanalresan genom Strömsholms kanal med dess 26 slussar upp till Smedjebacken.

Fyrisån 1970, bärgning och åren i träda

Efter senare ägarbyten sjönk Vi Tre 1970 i Fyrisån i Uppsala. Hon bärgades av Östen Malmberg och låg därefter på land under lång tid – till slut i Räfsnäs, där Anders skulle göra sitt fynd.

K-märkningen: ett erkännande av både båt och gärning

År 2001 deltog Vi Tre i Classic Boat Show på Båtmässan Allt för Sjön i Stockholm. År 2002 tilldelades hon Motor Yacht Society’s MYS-Historic Vandringspris. Vi tre nämns i CGP-Litteraturen, C.G. Pettersson – legendarisk båtkonstruktör av Gunnar Fritz-Crone och Åsa Arnö-Fritz-Crone (Sjöhistoriska museet, 2003) och Petterssonbåten – om C.G. Pettersson och hans båtar av Stefan Iwanowski och Anders Værnéus (W&W, 2003). Vi tre finns registrerade i Motor Yacht Society’s Arkiv och CGP-Sällskapet.

Och 2010 k-märktes hon av Sjöhistoriska (som är del av Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria (SMMTF) med betoning på hennes sällsynthet som tidig fritidsmotorbåt och den väldokumenterade historiken.

Fredrik Blomqvist, Intendent Sjöhistoriska museet:

”Vi Tre är en av de tidigaste bevarade fritidsmotorbåtarna i landet och ett ovanligt väl dokumenterat exempel på C.G. Petterssons tidiga genombrott. K-märkningen handlar både om båtens höga kulturhistoriska värde och om den varsamma återställningen till originalutseende.”

En kulturgärning som gör historien möjlig

Vi Tre är ett utmärkt – och ett av de få kvarstående – exemplar av sin tid: en tid av stark framtidstro. Hon uppmärksammades som utställningsbåt, tävlingsvinnare och teknisk reklampelare, byggd i mahogny men med blicken riktad mot en ny epok.

Men utan Anders och Carolina hade hon bara varit ännu en förlorad båtbiografi: ett namn i en matrikel, ett fotografi i ett arkiv. Att hon i stället återvände – med sin form, sina detaljer och sin idé intakt – visar något väsentligt om det flytande kulturarvet: det lever inte bara genom att bevaras, utan genom att brukas, förstås och återskapas med respekt för de ursprungliga avsikterna. I Vi Tre möts därför två sorters modernitet – den som en gång byggde henne, och den som i vår tid räddar henne tillbaka till vattenlinjen.

/Martin Prieto Beaulieu

Har du också en Petterssonbåt? Eller ett minne, foto eller dokument du vill dela? Bidra till berättelsen här: