Thelma IV (1915) – Loppet är inte klart förrän man passerar mållinjen
Thelmas ritning nr 367 B, undertecknad C.G. Pettersson 1915. Kopia av originalet ur Pettersson-samlingen i Sjöhistoriska museets arkiv. Foto: Sjöhistoriska museet
Skrovet är i princip helt nytt – stora delar av originalstrukturen var ruttet eller sönderrostat. Samtidigt är den historiska inredningen, skotten, många beslag och de stadiga teakdurkarna bevarade och återställs till originalutförande. Foto: Thelma1916
Skrovet är i princip helt nytt – stora delar av originalstrukturen var ruttet eller sönderrostat. Samtidigt är den historiska inredningen, skotten, många beslag och de stadiga teakdurkarna bevarade och återställs till originalutförande. Foto: Thelma1916

Att rädda och återställa en klassisk C.G. Pettersson-båt i Thelmas storlek är som ett maratonlopp: de stora, tunga etapperna kan vara avklarade – men det är först när mållinjen passeras som loppet verkligen är klart. Renoveringen av Thelma IV har dokumenterats i en loggbok sedan 2008 och har pågått i 18 år. I dag är båten till stor del återuppbyggd med kompromisslös kvalitet, men nu återstår den sista, avgörande biten: installationer och färdigställande som gör henne sjöduglig.

CGP 150 år – när flytande kulturarv blir levande kunskap

Thelma 1916 i Göteborgsflottiljens tjänst utanför Eriksbergs varv. Svenska flottans gös förs, och galjadeten i masttoppen markerar vice kårchef (både Flobeck och Tellander hade den rollen). Thelma användes som flottiljens vice chefsfartyg, vilket framgår av samtida tidningsnotiser. Foto: Max Thimmig
Thelma 1916 i Göteborgsflottiljens tjänst utanför Eriksbergs varv. Svenska flottans gös förs, och galjadeten i masttoppen markerar vice kårchef (både Flobeck och Tellander hade den rollen). Thelma användes som flottiljens vice chefsfartyg, vilket framgår av samtida tidningsnotiser. Foto: Max Thimmig

Renoveringen av Thelma IV är ett av flera pågående projekt som är värda att uppmärksamma inom ramen för C.G. Petterssons 150-årsjubileum. Jubileumsåret samlar båtägare, föreningar och museer kring en gemensam idé: att göra det flytande kulturarvet synligt och förståeligt – inte som nostalgi, utan som levande kunskap. Samtidigt riktas ljuset mot en av landets mest betydelsefulla båtkonstruktörer, C.G. Pettersson (CGP).

Thelma är ett tydligt exempel på CGP:s mångsidighet: i det här fallet en elegant utomskärs motorkryssare som också kunde fungera som ledningsfartyg i en frivillig försvarsverksamhet.

Ritad för tjänst: en utomskärs motorkryssare med “chefshytt”

Thelmas ritning nr 367 B, undertecknad C.G. Pettersson 1915. Kopia av originalet ur Pettersson-samlingen i Sjöhistoriska museets arkiv. Foto: Sjöhistoriska museet
Thelmas ritning nr 367 B, undertecknad C.G. Pettersson 1915. Kopia av originalet ur Pettersson-samlingen i Sjöhistoriska museets arkiv. Foto: Sjöhistoriska museet

Thelma IV ritades 1915 av ingenjör C.G. Pettersson för Erik Wilhelm Flobeck, direktör vid Eriksbergs mekaniska verkstad i Göteborg. På ritningen betecknas hon som ”utomskärs motorkryssare” och båten konstruerades med tanke på Flobecks roll som vice flottiljchef i Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj. Hon ersatte Thelma III, den motorkryssare som var flottiljens första chefsfartyg (GHT ⅗ 1913)

Dispositionen pekar tydligt mot tjänst och ledning: stort öppet sittrum i aktern, större salong, befälhavarhytt/”chefshytt”, pentry, stor kommandobrygga samt förut rymlig skans och maskinrum. “Chefshytten” gav befäl ett eget utrymme även när båten var fylld av tjänstgörande personal. Den stora kommandobryggan gav fartygskänsla till båten möjligheter att utföra navigationsutbildning med flera elever.

Ritningar

Thelmas linjeritning nr 367 A, undertecknad C.G. Pettersson 1915. Foto: Sjöhistoriska museet
Thelmas linjeritning nr 367 A, undertecknad C.G. Pettersson 1915. Foto: Sjöhistoriska museet

Thelmas ritningar finns bevarade i Sjöhistoriska museets ritningsarkiv (Pettersson-samlingen). Ritningarna är undertecknade av C.G. Pettersson 1915. Ritningen till motorjollen saknas, men tills den återfinns tar projektet vägledning av två samtida ritningar med liknande jolleutförande. Jollens ritning bör – utifrån hur Pettersson ofta numrerade tillbehör på motsvarande projekt – ha haft beteckningen 367 C.

Frivilliga motorbåtskåren: civila båtar i försvarets tjänst

Gunnar Rickard Tellander på bryggan. Båten hade 1917 bytt namn till Gladan och användes i Göteborgs Frivilliga Motorbåtskårs verksamhet. Notera Kungl. Flottans gös i fören. Foto: Thelma1916
Gunnar Rickard Tellander på bryggan. Båten hade 1917 bytt namn till Gladan och användes i Göteborgs Frivilliga Motorbåtskårs verksamhet. Notera Kungl. Flottans gös i fören. Foto: Thelma1916

Under första världskrigets år växte en ny typ av frivillig försvarsverksamhet fram: motorbåtsägare som kunde bidra med fartyg, lokalkännedom och sjövana när statens resurser inte räckte. Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj bildades 1913 och gjorde insatser kring Göta älvs mynning och Älvsborgs fästning, bland annat patrulltjänst, transporter och minlotsning in till Göteborg. År 1915 samlades flera flottiljer i en nationell struktur, Sveriges Frivilliga Motorbåtskår (SFMK), där Göteborgs flottilj uppgick men fortsatte sin verksamhet. Grundidén var enkel: den som ägde en tillräckligt sjöduglig båt kunde bidra som befälhavare på sin egen båt.

Eriksberg och Flobeck: industrihistoria – och vad bygget faktiskt kostade

Ur Svenska Dagbladet den 5 december 1915, ur Kungliga bibliotekets samling Svenska dagstidningar.
Svenska Dagbladet den 5 december 1915, ur Kungliga bibliotekets samling Svenska dagstidningar.

Thelma beställdes av Erik Wilhelm Flobeck, direktör vid Eriksbergs mekaniska verkstad – ett av sin tids viktigaste varv. År 1915 köptes verksamheten av Dan Broström, men Flobeck fortsatte som direktör fram till sin bortgång. I den miljön – där stål, maskiner och sjöfart var vardag – byggdes också Thelma. Enligt en notis i SVD 3/12 1915 så säljer Erik Flobeck “sin salongsbåt Thelma (III) till disp. C.A. Eck i Partille, den båten kommer hädanefter att heta Carla”. “Ingenjör Flobeck har för egen räkning under byggnade en 16 m. utomskärs motorkryssare.” Den nya Thelma IV var således under byggnation redan 1915. 

Direktör Gunnar Rickard Tellander på kommandobryggan på Gladan, iförd frivilliga motorbåtskårens uniform. Bilden är tagen vid Lugnet, utanför Köpstadsö. Foto: Thelma1916
Direktör Gunnar Rickard Tellander på kommandobryggan på Gladan, iförd frivilliga motorbåtskårens uniform. Bilden är tagen vid Lugnet, utanför Köpstadsö. Foto: Thelma1916

Det ovanliga är att kostnadsbilden går att följa: i Eriksbergs bevarade räkenskaper framgår att arbeten på ett motorbåtsskrov åt Flobeck slutfördes i juni 1916 för 15 125 kronor, följt av ytterligare poster samma år för bland annat slipning, rengöring, propeller och upptagning. Räkenskaperna ger en konkret inblick i ett båtbygge i krigstid – och visar samtidigt att Thelma var i bruk redan under säsongen 1916.

Namn, ägare och användning: ett sekel i skärgården

Intra med styrhytten som byggdes 1925. Båten stannade hos Ole Christian Olsen i 26 år, och bland gästerna fanns vid ett par tillfällen även Jussi Björling. Foto: Thelma1916
Intra med styrhytten som byggdes 1925. Båten stannade hos Ole Christian Olsen i 26 år, och bland gästerna fanns vid ett par tillfällen även Jussi Björling. Foto: Thelma1916

Thelmas historia rymmer både samhällshistoria och vardagsbruk – från flottiljtjänst till privatbåt, till taxi.

Ägarlängd i korthet

  • 1915–1917: Erik W. Flobeck
  • 1917–1919: Gunnar R. Tellander (Gladan)
  • 1919–1923: Otto Wallenius (Vipan)
  • 1923–1925: ägare okänd (sightseeingbåt på Styrsö)
  • 1925–1951: Ole Christian Olsen (Intra, styrhytt byggs 1925)
  • 1951–1952: Titus Floberg (Valkyrian II)
  • 1952–1954: Rolf Lindén
  • 1954–1978: Uno Ljungberg (Vinga) Styrsötaxi
  • 1978–1996: Lennart Bejre
  • 1996–2008: Lars Werulander
  • 2008–: Jaktrederiet AB Christoffer och Anders Stavenow.

Båten syns i filmen Lille Fridolf blir morfar (där den heter Valfrid) och användes som transport vid inspelning av TV-serien Skärgårdsflirt (1972).

Från vrak till båt: startskottet i Rimforsa 2008

Thelma anländer på maskintrailer till båtklubben på Lidingö från Rimforsa. En tuff syn – men också starten på en räddning med stor potential: en av C.G. Petterssons stora jakter. Foto: Daniel Nordenskjöld
Thelma anländer på maskintrailer till båtklubben på Lidingö från Rimforsa. En tuff syn – men också starten på en räddning med stor potential: en av C.G. Petterssons stora jakter. Foto: Daniel Nordenskjöld

Med åren förföll Thelma – då under namnet Vinga – allt mer, tills hon blev närmast oigenkännlig och till slut hamnade på land. Hon bytte ägare flera gånger, men uppdraget att rädda henne blev för stort och rann ut i sanden av olika skäl. Till sist hamnade hon hos Anders Vaerneus, som på sitt karakteristiska sätt skrev en artikel som ett slags nödrop. Resten är historia.

När Christoffer Stavenow tog sig an Thelma IV år 2008 var det inte en “renoveringskandidat” i vanlig mening – utan ett hårt åtgånget vrak. Vid inspektionen i Rimforsa mötte projektet en båt i så dåligt skick att den hade kunnat avskräcka även den mest erfarne båtrenoveraren. Ändå togs beslutet att försöka rädda henne – och där började den 18-åriga resa som projektets loggbok dokumenterar steg för steg.

Tack vare Bengt Arne Nilsson fick projektet tag på en ek av mycket hög kvalitet – tillräckligt för alla ekreparationer ombord. Här väntar stocken på transport till sågen. Foto: Thelma1916
Tack vare Bengt Arne Nilsson fick projektet tag på en ek av mycket hög kvalitet – tillräckligt för alla ekreparationer ombord. Här väntar stocken på transport till sågen. Foto: Thelma1916

Att föra Thelma från vrak till båt har också inneburit materialjakt på hög nivå. Tack vare Bengt Arne Nilsson fick projektet en ek av mycket god kvalitet från Lidingö, som sågades upp till virke som i dag sitter i stäv, balkar och spant. Stammen var över en meter i diameter och vägde över 6 ton. Transporten till sågverket skedde med hjälp av Loffes som sponsrade transporten. Övrigt virke har jagats i hela landet och från utlandet – och iroko till kölen har importerats som hel stock via virkesleverantör.

Sista etappen: 20 procent återstår

Thelma IV hos Annell båtbyggeri – där båtbyggarna aldrig kompromissar med kvalitet, vilket fördäcket här vittnar om. Foto: Thelma1916
Thelma IV hos Annell båtbyggeri – där båtbyggarna aldrig kompromissar med kvalitet, vilket fördäcket här vittnar om. Foto: Thelma1916

Thelma finns i dag i Sigtuna för att färdigställa de sista detaljerna. Det som återstår är främst installation av motor, drivlina, styrning, skädda, el, pentry och beslag – cirka 20 % av den totala investeringen.

Sista etappen – att göra 2026

  • Montera motor med tillbehör (tankar, elcentral).
  • Installation av drivlina, styrplats och roder.
  • Renovera durkar och montera sista inredningsdetaljer.
  • Klä sofforna med ett vackert tyg.
  • Slutföra/komplettera motorinstallation.
  • Beslag: renovera och montera.
  • Pentry: bygga och installera bänk, diskho, spis, ugn, hyllor, durkar m.m.
  • Toalett: installera septiktank, durkar, toalett, lampor, el m.m.

Motorresan fortsätter: från Buffalo till Ford, 220 hk

Tony Duda bistår Thelma-projektet med motorinstallationen samt utformning och installation av drivlina och rodersystem. Foto: Thelma1916
Tony Duda bistår Thelma-projektet med motorinstallationen samt utformning och installation av drivlina och rodersystem. Foto: Thelma1916

Thelma har burit flera motorer genom sitt långa liv. Ursprungligen satt en Buffalo på 40–60 hk. På 1950-talet byttes den mot en Hesselmanmotor, och senare installerades en Volvo Penta MD 96. Nu tar projektet nästa steg: Thelma får en sexcylindrig, helrenoverad Fordmotor på omkring 220 hk – en lösning som bedöms passa båttypen väl.

Projektet framåt: samarbeten, stöd – och en bok på väg

Thelma ska återställas till ursprungligt skick. Här syns det nakterhus som i dag saknas – men som enligt uppgift fanns kvar ombord för cirka 20 år sedan. Har du detta eller vet var det finns, vill Thelma-projektet gärna köpa tillbaka det. Foto: Thelma1916
Thelma ska återställas till ursprungligt skick. Här syns det nakterhus som i dag saknas – men som enligt uppgift fanns kvar ombord för cirka 20 år sedan. Har du detta eller vet var det finns, vill Thelma-projektet gärna köpa tillbaka det. Foto: Thelma1916

Efter färdigställandet planerar Jaktrederiet AB att erbjuda charter för mindre sällskap ombord på Thelma IV. Visionen är att skapa upplevelser i en miljö där hondurasmahogny, spegelblank fernissa, polerad mässing, sammetstapetserade soffor och ett blänkande nakterhus kan upplevas ungefär som för över hundra år sedan. 

Som projektledare driver Christoffer Stavenow arbetet vidare genom samarbeten, sponsring och stöd från supporters. I närtid planeras också en bok som ska säljas till förmån för projektet och bidra till att den sista etappen kan fullbordas.

Tack: alla som gör renoveringen möjlig

Detaljerna är viktiga när Thelma ska återställas. Galjadet för Sveriges frivilliga motorbåtskår – modellexemplaret fastställt av Kungl. Maj:t – donerat till projektet av Erik Lindmark. Foto: Foto: Thelma1916
Detaljerna är viktiga när Thelma ska återställas. Galjadet för Sveriges frivilliga motorbåtskår – modellexemplaret fastställt av Kungl. Maj:t – donerat till projektet av Erik Lindmark. Foto: Foto: Thelma1916

Projektet har varit möjligt tack vare sponsorer och supporters som bidrar med medel, materiel och arbetsinsatser. Ett särskilt tack riktas till Anders Annell och båtbyggarna på Annell båtbyggeri, vars kompromisslösa kvalitet har gjort återuppbyggnaden möjlig. Tack vare Burre Hellmans stipendium 2022 är båten i dag i princip snickeriklar.

Projektet välkomnar även tips: den som vet mer om Thelmas historik eller har bilder där Thelma eller hennes tidigare ägare finns med är varmt välkommen att höra av sig.

Följ renoveringen och stöd den sista etappen

Thelmas motorjolle är ett originaltillbehör ritat av C.G. Pettersson – en liten öppen motorbåt i sig. Den är 3,0 meter lång och 1,3 meter bred, och byggdes för en mittmonterad Albinmotor på 1,8 hk eller en Penta Z1 (Archimedes) inombordsmotor med backslag. Foto: Thelma1916
Thelmas motorjolle är ett originaltillbehör ritat av C.G. Pettersson – en liten öppen motorbåt i sig. Den är 3,0 meter lång och 1,3 meter bred, och byggdes för en mittmonterad Albinmotor på 1,8 hk eller en Penta Z1 (Archimedes) inombordsmotor med backslag. Foto: Thelma1916

Thelma IV har en webbplats där renoveringen kan följas löpande. Projektet har också en Patreon-sida, där den som stödjer arbetet får ta del av exklusivt material.

Den som vill bidra ekonomiskt till projektets fullbordan kan stödja Jaktrederiet:

  • Bankgiro: 766-3990 (Jaktrederiet)
  • Handelsbanken: Clearing 6928, Konto 511 999 828

For international viewers: IBAN SE53 6000 0000 0005 1199 9828 · BIC HANDSESS

/Martin Prieto Beaulieu

Faktaruta: Thelma IV (ritad 1915, färdig/levererad 1916)

C.G. Petterssons linjer känns igen i denna utomskärs motorkryssare på 16 x 3,2 meter. Ritad 1915 och sjösatt 1916, har hon burit många namn – men i dag åter bär hon sitt ursprungliga namn Thelma IV. Foto: Thelma1916
C.G. Petterssons linjer känns igen i denna utomskärs motorkryssare på 16 x 3,2 meter. Ritad 1915 och sjösatt 1916, har hon burit många namn – men i dag åter bär hon sitt ursprungliga namn Thelma IV. Foto: Thelma1916

Konstruktör: C G Pettersson 

Konstruerad: 1915

Byggnadsår: 1916 

Varv/byggare: Eriksbergs varv, Göteborg 

Skrovmaterial: Hondurasmahogny 

L.ö.a m: 16 

Bredd m: 3.2 

Deplacement ton: 10 

Motor: Ford 2725. 6 cylindrig diesel med 220 Hk 

Fart knop: 14 

Övrigt: Registrerad i MYS Arkivet: 1992

Logotyp för Carl Gustaf Petterssons 150-årsjubileum – en av Sveriges främsta båtkonstruktörer. Design: DotStockholm
Logotyp för Carl Gustaf Petterssons 150-årsjubileum – en av Sveriges främsta båtkonstruktörer. Design: Dot Stockholm