Sjöhistoriska museet k-märker i år 21 fritidsbåtar – det högsta antalet sedan k-märkningen infördes 2009. För Båthistoriska Riksförbundet är beskedet ett glädjande kvitto på det stora engagemang som finns för att bevara, bruka och synliggöra det flytande kulturarvet.
När båtsäsongen nu är i full gång presenterar Sjöhistoriska museet årets k-märkta fritidsbåtar. Bland de 21 båtarna finns en stor bredd av typer, material och konstruktörer – från campingbåtar och seglarskolebåtar i plast till halvsalongsbåtar och eleganta motorkryssare i mahogny.
K-märkningen lyfter fram fritidsbåtar med särskilt kulturhistoriskt värde och syftar till att uppmuntra ett långsiktigt bevarande och ett varsamt brukande. Utmärkelsen bygger på frivillighet och det är båtägarna själva som ansöker.
Sju Petterssonbåtar bland årets k-märkta
Särskilt glädjande är att hela sju av årets k-märkta båtar är ritade av C.G. Pettersson – en av Sveriges mest betydelsefulla båtkonstruktörer. Detta sker dessutom under året då Petterssons 150-årsjubileum uppmärksammas runt om i landet.
Bland årets Petterssonbåtar finns Lilian, byggd på Södra Varvet 1916, med stålskrov och överbyggnader i mahogny. Hon räknas i dag som den största bevarade Petterssonbåten och är ett tydligt exempel på den tekniska och estetiska bredd som präglar C.G. Petterssons gärning.
De övriga Petterssonbåtarna är Naja, även hon från 1916, Elisabeth från 1925, Ian från 1928, Anitra från 1929, Margona från 1934 och Strövaren från 1937. Tillsammans visar de den stora bredden i C.G. Petterssons produktion – från exklusiva motorkryssare och halvsalongsbåtar till påkostade fritidsbåtar som ännu i dag bär tydliga spår av sin tid.
Årets k-märkningar visar samtidigt att Petterssonbåtarna inte bara är vackra och välkända inslag i svensk båthistoria. De är också levande kulturarv som fortfarande används, vårdas och visas upp av engagerade ägare.
Ägarnas arbete gör kulturarvet levande
För BHRF är k-märkningen en viktig påminnelse om att det flytande kulturarvet inte bevaras av sig självt. Bakom varje båt finns ägare, föreningar, varv, hantverkare och ideella krafter som lägger ned tid, kunskap och resurser på att hålla båtarna i skick.
Att äldre fritidsbåtar fortfarande kan röra sig på våra vatten, delta i träffar och festivaler och berika hamnmiljöer runt om i landet är avgörande för att kulturarvet ska fortsätta vara levande. Det är också en central del av BHRF arbete: att stärka förutsättningarna för bevarande, brukande och kunskapsöverföring.
/Martin Prieto Beaulieu
Sjöhistoriska museet har k-märkt fritidsbåtar sedan 2009. K-märkningen lyfter fram båtar med särskilt kulturhistoriskt värde och sker i samarbete mellan båtägaren och Sjöhistoriska museet. Utmärkelsen bygger på frivillighet och ska uppmuntra ett långsiktigt bevarande, varsamt underhåll och fortsatt brukande. Läs mer här.
