Under Almedalsveckan 2026 medverkar Båthistoriska Riksförbundet, BHRF, genom Transporthistoriskt Nätverk, ThN, för att stärka skyddet för det rörliga kulturarvet. I möten med riksdagspartier och myndigheter vill BHRF lyfta behovet av tydligare lagstiftning, bättre myndighetssamverkan och bättre villkor för de ideella och privata aktörer som bevarar historiska skepp och båtar.
Båthistoriska Riksförbundet deltar i Almedalen genom Transporthistoriskt Nätverk, ThN, som samlar elva riksorganisationer inom det transporthistoriska kulturarvet. Nätverket företräder bland annat historiska skepp och båtar , museijärnvägar, veteranfordon, flyg och andra rörliga kulturarv.
Sedan 2012 har Transporthistoriskt Nätverk, ThN, arbetat under devisen Bevara oss väl för att stärka bevaranderätten för det rörliga kulturarvet. En av nätverkets viktigaste frågor är att införa en hänsynsregel i kulturmiljölagen, så att statliga och kommunala myndigheter får bättre möjligheter att ta hänsyn till historiska transportmedel i beslut, tillståndsprocesser och regelverk.
– Genom ThN arbetar BHRF vidare i linje med Riksantikvarieämbetets förslag från 2018 om ett stärkt skydd för det rörliga kulturarvet. I synnerhet behöver åtgärder vidtas inom de områden som Riksantikvarieämbertet lyfter som problemområden. Historiska skepp och båtar, fordon, flygplan och järnvägar är levande kulturarv som fortfarande används, vårdas och visas upp. Om vi inte skapar bättre förutsättningar riskerar vi att förlora oersättliga delar av vår transporthistoria, säger Dan Thorell, ordförande i Båthistoriska Riksförbundet.
Möten med partier och myndigheter
Under Almedalsveckan träffar representanter för ThN och BHRF företrädare för riksdagspartierna samt berörda myndigheter, däribland Transportstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria.
Årets fokus ligger på hur samverkan och kunskapsuppbyggnad kan stärkas mellan civilsamhällets bevarare och de myndigheter som påverkar förutsättningarna för det rörliga kulturarvet. BHRF vill särskilt lyfta att nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig och att en hänsynsregel bara är en del av de åtgärder som behövs.
– Samverkan måste bli mer än välvilja. Våra expertmyndigheter behöver tydligare uppdrag och bättre verktyg för att kunna stödja det rörliga kulturarvet i praktiken. Det handlar om att hitta vägar framåt där säkerhet, miljökrav och moderna regelverk kan förenas med bevarande, brukande och kulturhistoriska värden, säger Dan Thorell.
Ideella krafter bär ett gemensamt kulturarv
För BHRF är det också viktigt att synliggöra det stora bevarandearbete som i dag utförs av privata ägare, ideella föreningar, museer, varv, hantverkare och frivilliga runt om i landet. Deras insatser bidrar till att hålla båtar, fartyg, kunskap och hantverk levande, men det offentliga stödet är ofta begränsat.
BHRF vill därför se fler åtgärder som underlättar bevarandet av historiska båtar och fartyg. Det kan handla om bättre bidragsformer, reducerade avgifter, skatteincitament, anpassade regelverk och ökad förståelse för att även enskilda objekt kan ha stort kulturhistoriskt värde. I dag gör olika regelverk ofta liten eller ingen skillnad mellan nya och moderna transportmedel och historiska transportmedel som bevaras, brukas och visas upp som en del av vårt gemensamma kulturarv. På samma sätt är skatter och avgifter inom trafik- och miljöområdet sällan differentierade utifrån om verksamheten är ideell, privat eller vinstdrivande. Det riskerar att skapa orimliga villkor för de föreningar, ägare och frivilliga krafter som tar ansvar för att hålla det rörliga kulturarvet levande.
Den nyligen presenterade utredningen om breddad kulturfinansiering, ledd av Karin Forseke, innehåller förslag om bland annat skattereduktion för gåvor till kultur och statlig matchning av privata bidrag. BHRF ser positivt på förslag som kan öppna nya möjligheter för finansiering av det rörliga kulturarvet.
– De människor och föreningar som vårdar historiska båtar och fartyg gör en samhällsinsats. De håller kunskap, hantverk, berättelser och historiska miljöer levande. Därför behöver deras arbete erkännas och stödjas på ett helt annat sätt än i dag, från lokal och kommunal nivå till regional och nationell nivå, säger Dan Thorell.
Inför valet i september har BHRF skickat en enkät till riksdagspartierna. Svaren visar att det finns ett brett politiskt intresse för att stärka förutsättningarna för det rörliga kulturarvet. Under Almedalsveckan vill BHRF bidra till att omsätta detta intresse i konkreta steg framåt.
Båthistoriska Riksförbundet organiserar i dag av 35 organisationer runt om i landet som tillsammans arbetar för att synliggöra, bevara och utveckla det maritima kulturarvet. Det handlar om allmogebåtar, fritidsbåtar, segelfartyg, ångfartyg och andra historiska båtar och fartyg – men också om den kunskap, det hantverk och de miljöer som gör kulturarvet levande.
Välkommen att kontakta oss för mer information eller intervju.
Kontakt
Martin Prieto Beaulieu
Pressansvarig, Båthistoriska Riksförbundet
Telefon: 070 213 20 55
E-post: martin@beaulieu.se
Webb: www.bhrf.se
Dan Thorell
Ordförande, Båthistoriska Riksförbundet
Telefon: 070 645 82 78
E-post: ordforande@bhrf.se
Om Transporthistoriskt Nätverk
Transporthistoriskt Nätverk, ThN, bildades 2012 och samlar elva riksorganisationer. Nätverket arbetar för stärkt bevaranderätt för det rörliga kulturarvet. Läs mer här: https://arbetsam.com/wp-content/uploads/2026/06/ThN-Folder2026.pdf
I nätverket ingår:
Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, ArbetSam
Båthistoriska Riksförbundet, BHRF
Järnvägshistoriska Riksförbundet, JHRF
Motorhistoriska Riksförbundet, MHRF
Museibanornas Riksorganisation, MRO
Svensk Flyghistorisk Förening, SFF
Sveriges Segelfartygsförbund, SSF
Sveriges Ångbåtsförening, SÅF
Vagnhistoriska Sällskapet, VHS
Veteranflyggruppen EAA Sverige
Åkerihistoriska sällskapet
