Fredrik Leijonhufvud och bevarandet av Nordiska Båtbyggartraditioner
Fredrik Leijonhufvud. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Fredrik Leijonhufvud tog över som ordförande för BHRF 2021 och ledde en omfattande förnyelse av förbundet. Under hans ledarskap fördubblades medlemsantalet och en ny grafisk profil infördes, vilket innebar en nystart för BHRF. Hans passion för det maritima kulturarvet genomsyrar hans arbete som båtbyggare, forskare och förespråkare för nordiska båtbyggartraditioner.

Vi ställde några frågor för att få en djupare förståelse för Fredrik Leijonhufvuds arbete och visioner för att bevara och utveckla det maritima kulturarvet.

Kan du berätta mer om din roll som doktorand vid Göteborgs Universitet och hur du undersöker äldre båtbyggartraditioner? Vad är det som fascinerar dig mest med detta ämnesområde?

– Sedan 2020 är jag doktorand vid institutionen för Kulturvård vid Göteborgs Universitet och studerar äldre båtbyggartraditioner ur ett hantverksvetenskapligt perspektiv. Min forskning fokuserar på klinkbåtsbygge, särskilt 1800-talets båtbyggeri i Stockholms skärgård. Det mest fascinerande är att få förstå hur man tänkte när man byggde båtarna och hur processen såg ut. Utifrån ett fåtal bevarade båtar försöker jag rekonstruera kunskapen hur de byggdes, helt utan ritningar eller mallar, förklarar Fredrik med entusiasm.

Du är eller har varit engagerad i flera ideella organisationer, inklusive Båthistoriska Riksförbundets styrelse. Hur ser du på ditt bidrag till att bevara och främja det maritima kulturarvet i Sverige?

– Med min bakgrund i sjöscouting och engagemang i organisationer som Beckholmens Dockförening, Stockholms Sjögård och Träbåtssällskapet Skeppsmyran har jag fått möjlighet att aktivt bidra till att bevara och främja vårt maritima kulturarv, berättar Fredrik med en stolt glimt i ögat.

Fredrik Leijonhufvud utbildades som båtbyggare på Skeppsholmens Folkhögskolas båtbyggarkurs och är verksam som lärare där sedan 2005.

– Att vara lärare är mitt viktigaste bidrag till att föra vidare kunskaperna om Nordiska klinkbåtstraditioner och andra tekniker, understryker Fredrik med eftertryck.

Din erfarenhet som båtbyggare sträcker sig från renovering av en hajkutter till vård av äldre bruksbåtar i trä. Vilka utmaningar och belöningar har du stött på under dessa projekt?

– Renoveringen av vår hajkutter byggd 1917 i Skagen och vårdnaden av andra äldre träbåtar har varit både utmanande och berikande. Att segla traditionella båtar, skutor, allmogebåtar och familjens stjärnbåt, är en viktig del av mitt kulturhistoriska engagemang. Jag strävar efter att bevara och utveckla mångfalden i vårt maritima kulturarv, från tjärade allmogebåtar till eleganta passagerarångare, beskriver Fredrik levande.

Sist men inte minst, en av Fredriks mest betydelsefulla insatser har varit arbetet med att skydda de Nordiska klinkbåtstraditionerna, som nyligen blev listade som immateriellt kulturarv av UNESCO. Vad var din roll i sammanhanget?

– Jag har sedan 2017 varit ledamot i styrgruppen för de nordiska klinkbåtstraditionerna, och det är en ära att ha varit delaktig i att få traditionen upptagen på UNESCOs lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är mycket arbete som återstår, men vi fortsätter det gemensamma nordiska arbetet för att säkra och bevara våra traditioner, säger Fredrik med en känsla av stolthet och ansvar.

Vad ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för det maritima kulturarvet i framtiden, både i Sverige och internationellt?

– Jag är mest orolig över att de stora traditionella fartygen håller på att försvinna från Sverige. Antalet minskar, och det krävs en ökad satsning på utbildning och stöd från stat och myndigheter för att säkerställa att kunskapen om att bygga, underhålla och bruka båtar och fartyg fortsätter att föras vidare. Det är viktigt att vi lär oss av våra grannländer, som Norge, och deras arbete med att bevara det maritima kulturarvet, avslutar Fredrik med eftertanke.

Fredrik Leijonhufvud har nu valt att lämna posten som styrelseordförande för BHRF för att ta rollen som sekreterare och fortsätter att vara en nyckelfigur i bevarandet och utvecklingen av det maritima kulturarvet. Hans dedikation och expertis kommer att fortsätta att forma framtiden för nordiska båtbyggartraditioner både nationellt och internationellt.

/Martin Prieto Beaulieu

Foto: Martin Prieto Beaulieu