Från Skeppsholmen till Henån – Jonatan Fröberg satsar på båtbyggeriet
Jonathan Fröberg. Foto: Jessica Andersson
Endast 24 år – men redan etablerad båtbyggare med egen mässingsskylt. Foto: Jessica Andersson
Endast 24 år – men redan etablerad båtbyggare med egen mässingsskylt. Foto: Jessica Andersson

Efter utbildning på Skeppsholmens båtbyggarskola och lärlingstid hos Anders Annell har Jonatan Fröberg nu slagit sig ner på Orust. I en gemensam lokal i Henån bygger han båtar, för traditionen vidare och utforskar nya metoder för framtidens träbåtsbyggen. Jessica Andersson möter Jonatan i verkstaden och får höra hans berättelse.

Båtbyggeriet lever i allra högsta grad – det upplever jag när jag besöker Båt-Jonas, Annells båtbyggeri samt Jonatan Fröbergs båtbyggeri i deras nya lokal i Henån. ”Det är en väldigt bra kunskapsbas som nu har samlats under samma tak”, säger 24-årige båtbyggaren Jonatan Fröberg. Och jag är beredd att hålla med. Medan Jonatan visar mig runt i lokalerna berättar han gärna om olika material och lösningar på de olika båtarna.

– Jag tyckte om att snickra och segla, och kollade runt lite på nätet. Jag kände att det var en kul grej att söka sig till det här yrket efter gymnasiet, säger han, som om det vore den naturligaste saken i världen att bli båtbyggare.

Hur började allt, Jonatan?

– Jag startade på Skeppsholmens båtbyggarskola i Stockholm och sedan hade jag turen att få vara lärling hos Anders Annells båtbyggeri i två år. Vi samarbetade bra och hade kul ihop, och under tiden startade jag eget företag. Sedan träffade Anders en tjej i Göteborg och började ha kontakt med båtbyggaren Båt-Jonas i Henån, Jonas Alfredsson. Så blev det att vi köpte den här lokalen i Henån tillsammans, alla tre. För nästan ett år sedan gick jag klart lärlingstiden och därefter flyttade jag hit ihop med Anders.

Jonas inflikar:
– Jag hade kontakt med Anders för ett par år sedan. Han frågade om han kunde vara här en gång i veckan hos mig och arbeta med egna projekt när han var i Göteborg. Vi trivdes bra ihop och på den vägen är det. Alla tre är delägare i lokalen. Jag hade först en egen lokal på andra sidan vägen härifrån sett.

Jonathan Fröberg. Foto: Jessica Andersson
Jonathan Fröberg. Foto: Jessica Andersson

Var det självklart att flytta från Stockholm?

– Ja, ganska. Jag och Anders funkade bra ihop och jag ville fortsätta med yrket. Dessutom finns det inte så många som håller på med nybyggnation i Stockholm, där är det mest renoveringar. Detta är ju mitt första riktiga jobb egentligen. Jag blev glatt överraskad – jag har bara varit egen företagare i ett år men är fullbokad fram till juli nästa år ungefär.

Hit kommer alltifrån familjer som ägt sin träbåt hela livet och i flera generationer, till sådana som har bra ekonomi och vill byta allt på hela båten. Sedan har vi kunder som vill vara med vid renoveringen och lära sig hantverket. Det är ett brett spann, men nostalgi är en gemensam faktor som förenar.

Orusts båtbyggartradition

Foto: Jessica Andersson
Foto: Jessica Andersson

Här på Orust finns en uråldrig båtbyggartradition som sträcker sig tillbaka till 1200-talet, men det många förknippar med båtbyggeriet är nog mest Kungsviken, som blev ett nav med tolv olika varv redan 1945. Här i Henån fanns också en gymnasieskola som drevs av Orust kommun och som fokuserade på båtbyggeri mellan åren 1991 och 2021, då den lades ner.

– Det är ju en ganska stor industri här med Hallberg-Rassy och Najad som kräver många duktiga snickare, så det var synd att skolan fick lägga ner. Den behövdes verkligen. När jag gick på Skeppsholmens folkhögskola var det året innan mig mer än hälften som var under 30 år gamla. Problemet är mest att man behöver hitta lärlingsplatser åt alla. Jag hade nog själv lite tur att skolan haft bra kontakt med Anders Annell och att jag fick komma dit. Det verkar som att man har fler lärlingsplatser i Danmark och Tyskland, och det tror jag är vägen framåt, säger Jonatan.

Jonas fyller i:
– Många av dem som började som snickare på till exempel Vindö Marin, Hallberg-Rassy och Nötesundsvarvet blev upplärda där, och de flesta stannade tills de blev pensionärer. Det är ju ett ganska bra betyg. Arbete finns, men det behövs också att man får upp intresset hos folk så att de tar hand om sina träbåtar. På 60- och 70-talet hade man inte så många olika intressen i en familj. Idag kan man ha flera olika intressen per person. På den tiden kunde man låta bygga en båt och sedan ha den kvar i familjen hela livet – och det är inte alls lika vanligt idag. Andra saker tar mycket tid.

Foto: Jessica Andersson
Foto: Jessica Andersson

Pågående projekt i hallen

I hallen samsas de tre båtbyggarnas olika kundprojekt, och även några båtar som byggs som fritidsprojekt när tiden finns. Bland annat står här en Storebro som är ett försäkringsärende och som har behövt nåtlimmas, spanten lagas samt riktas upp.

I mitten av hallen står en båt som var i sämre skick än man trodde.
– I vissa fall kan det bli billigare att bygga nytt än att renovera en befintlig båt. Man kan i så fall scanna av båten med telefonen, ta in den i datorn, göra ritningar och fräsa ut mallar. Det var en elev på båtbyggarskolan som började med det och visade mig. Sedan har vi en kille vi känner som är duktig på CAD-teknik. Jag gör då en ritning på datorn där jag ritar upp båten som den ska se ut. Det är kul, berättar Jonatan.

– Det är inspirerande att båtar kan hålla så pass länge som de ändå gör. Man känner att man vill bygga saker som verkligen kommer att hålla länge.

Jaktkanoten som fritidsprojekt

Jonathan Fröbergs jaktkanot. Foto: Jessica Andersson
Jonathan Fröbergs jaktkanot. Foto: Jessica Andersson

Längre bort står en fin liten jaktkanot, som Jonatan byggt som fritidsprojekt och ställt ut både på båtmässan i Göteborg och på träbåtsfestivalen i Skärhamn. Jaktkanoten tar bara cirka 300 timmar att bygga men denna har han lagt lite extra tid på.

Borden är 8 mm tjocka, medan de på ritningen var 12 mm, så båten väger bara cirka 60 kilo.
– Den läckte inte vid sjösättningen, precis som en träbåt inte ska göra. Passningen ska göra det tätt på en nybyggd träbåt med klink. Masten är ihålig och byggd i olika delar av gran som sammanfogats med epoxy. Den blir stark – ungefär som ett ägg där styrkan sitter i skalet – och den spricker inte heller.

Tankar om trä och hållbarhet

Vi kikar vidare i lokalen och pratar om olika träslag. Mahogny är mer formstabilt, medan ek rör sig mycket mer när träet tar upp fukt.

– Båtar tas upp ur vattnet med sling som trycker på olika punkter, sedan sätts de i, kanske lite sent, så de hinner torka. Det ena halvåret har träet 80 % fuktkvot och andra halvåret bara 20 %. Det är en stor påfrestning ett båtskrov utsätts för. Det är inspirerande att båtar kan hålla så pass länge som de ändå gör. Man känner att man vill bygga saker som verkligen kommer att hålla länge, säger Jonatan.

Jessica Andersson