Vad gör egentligen ett gammalt skepp eller en båt kulturhistoriskt värdefull? Det är inte nödvändigtvis ett perfekt skick, exklusiva material eller att båten ser ut precis som när den lämnade varvet. I samband med Kulturarvsdagarna 2026 publicerar Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) ett nytt PM om kulturhistorisk värdering av skepp och båtar – ett kunskapsunderlag för alla som arbetar med att bevara Sveriges flytande kulturarv.
Kulturarvsdagarna den 11–13 september arrangeras av Riksantikvarieämbetet och är en del av European Heritage Days. Årets tema är ”Kulturarv – värt att värna!” och sätter särskilt fokus på kulturarv som riskerar att försvinna och på behovet av att rädda, bevara, bruka och vårda det som finns kvar.
Det flytande kulturarvet är en del av detta. Runt om i Sverige finns historiska skepp och båtar som berättar om sjöfart, fiske, fritidsbåtliv, industri, teknisk utveckling, lokala hantverkstraditioner och människors liv vid våra kuster och inre vatten.
Men vad är egentligen värt att bevara – och varför?
– Vi behöver bli bättre på att beskriva vad det kulturhistoriska värdet faktiskt består i. Det räcker inte att konstatera att en båt är gammal, vacker, har en känd konstruktör eller byggd på ett känt varv. Skepp och båtar har konstruerats med ett syfte, en given funktion som nyttjaren har specificerat varför vi måste kunna förstå och förmedla vilken historia den bär på och vad som riskerar att gå förlorat om den försvinner, säger Dan Thorell, ordförande i Båthistoriska Riksförbundet.
Kulturhistoriskt värde kan inte bockas av på en lista
I PM:et Kulturhistorisk värdering av skepp och båtar lyfter BHRF fram ett antal aspekter som kan användas för att strukturera en kulturhistorisk bedömning. Dit hör bland annat ålder, historiskt berättarvärde, autenticitet, bruks- och upplevelsevärde, arkitektoniska, hantverksmässiga och tekniska värden samt unicitet.
Samtidigt betonar BHRF att kriterierna inte kan användas som en enkel checklista. Kulturhistoriska värden måste alltid bedömas utifrån det enskilda objektets historiska och kulturella sammanhang.
– Kulturhistorisk värdering är i grunden kvalitativ. Två lika gamla båtar kan ha helt olika betydelse beroende på vad de berättar, hur de har använts, vad som finns bevarat och vilket sammanhang de ingår i. Kriterierna hjälper oss att ställa rätt frågor, men de ersätter inte kunskap och professionell bedömning, säger Fredrik Leijonhuvud, doktor i kulturvård och ledamot i Båthistoriska Riksförbundet.
Dåligt skick betyder inte lågt kulturhistoriskt värde
En viktig poäng i PM:et är att skick inte är detsamma som kulturhistoriskt värde. Ett fartyg i stort renoveringsbehov kan bära på mycket stora kulturhistoriska värden, samtidigt som en hårdhänt restaurering i vissa fall kan innebära att viktiga historiska spår går förlorade.
Inte heller ett återställande till ”originalskick” behöver vara det bästa ur kulturhistorisk synpunkt. Ombyggnader, reparationer och spår av lång användning kan i sig vara betydelsefulla delar av ett fartygs historia.
– En båt har bara varit ny under en mycket liten del av sitt liv. Slitage, ombyggnader och reparationer kan berätta lika mycket om vår historia som de delar som funnits där från början. Att bevara kulturarv handlar därför inte alltid om att återskapa ett tänkt originalskick, säger Fredrik Leijonhuvud.
Ett kulturarv som måste få brukas
BHRF lyfter också fram bruks- och upplevelsevärdet. Historiska båtar och fartyg är inte bara föremål. När de seglas, körs, underhålls, repareras och visas för allmänheten förs också kunskaper om hantverk, sjömanskap och traditioner vidare till nya generationer.
Det ligger nära årets tema för Kulturarvsdagarna. Riksantikvarieämbetet framhåller att det fysiska och immateriella kulturarvet tillsammans formar vårt kollektiva minne och att kunskap behöver föras vidare mellan generationer.
– Det är tydligt att kulturen och kulturarvet är viktigt för ett samhälles framtidstro, säger riksantikvarie Susanne Thedéen på Riksantikvariatets hemsida i samband med firandet av Kulturarvsdagen 2026.
– För det flytande kulturarvet är brukandet ofta en förutsättning för själva bevarandet. När människor möter de historiska båtarna på vattnet, lär sig hantverket och får ta del av berättelserna blir kulturarvet levande. Det är då vi också skapar förutsättningar för att föra det vidare, säger Dan Thorell.
Om PM:et
Kulturhistorisk värdering av skepp och båtar har tagits fram av Båthistoriska Riksförbundet som ett kunskapsunderlag för myndigheter, ideella organisationer, näringsidkare, båtägare och andra som arbetar med bevarandet av det flytande kulturarvet.
PM:et behandlar bland annat:
- ålder och historiskt berättarvärde
- autenticitet
- bruks- och upplevelsevärde
- arkitektoniska, hantverksmässiga och tekniska värden
- unicitet
- varför skick, originalskick, kvalitet och samlarvärde måste skiljas från kulturhistoriskt värde.
PM:et publiceras i sin helhet på Båthistoriska Riksförbundets webbplats.
Om Kulturarvsdagarna
Kulturarvsdagarna äger rum den 11–13 september 2026 och är Riksantikvarieämbetets årliga temadagar för att skapa intresse, förståelse och engagemang för kulturarv och kulturmiljöer i Sverige. Evenemanget ingår i de europeiska kulturarvsdagarna, European Heritage Days. Årets tema är ”Kulturarv – värt att värna!”.
För mer information och intervjuer:
Båthistoriska Riksförbundet
Dan Thorell, ordförande, 070-645 82 78 – ordforande@bhrf.se
Fredrik Leijonhuvud, styrelseledamot, 073-580 57 03 – leijonhufvud.fredrik@gmail.com
Martin Prieto Beaulieu, Presskontakt, 070-213 20 55 – martin@beaulieu.se
